Intervju med Erik Waltersson

på Europaskolan Strängnäs som fått pris av Kungliga Vetenskapsakademien

Fotograf: Markus Marcetic, Kungliga Vetenskapsakademien.

Att vara en mycket engagerad och kunnig lärare kan ge oväntade ringar på vattnet. Det är vår fysiklärare Erik Waltersson ett exempel på. År 2019 fick han nämligen ta emot en hedervärd utmärkelse av Kungliga Vetenskapsakademien: Ingvar Lindqvist-priset i fysik!

Kungliga Vetenskapsakademien delar varje år ut stipendier till fyra särskilt engagerade och kunniga lärare i matematik och naturvetenskap.

Erik Waltersson på Europaskolan Strängnäs fick priset i fysik ”för sitt pedagogiskt trygga sätt att med erfarenhet, kontakter och djupa ämneskunskaper i fysikundervisningen inspirera alla sina studenter till individuellt extraordinära resultat”. Så löd Kungliga Vetenskapsakademiens motivering.

Den förste läraren på Europaskolan Strängnäs som tilldelades priset var Torbjörn Geivall år
2003. Erik Waltersson blev den andre – men troligen inte den siste mottagaren – av priset inom Europaskolan, eftersom vi har många bra lärare.

Vi lät frilansskribenten Anna Ström Åhlén intervjua Erik Waltersson, för att få veta mer om hans gärning som fysiklärare och tillvaron på gymnasiet Europaskolan Strängnäs.


Intervju med Erik Waltersson,
vinnare av Ingvar Lindkvist-priset 2019:

1. Stort grattis till priset! Vad betyder det för dig som lärare – och för Europaskolan Strängnäs?
– Tack så mycket! Det betyder jättemycket för mig. Jag blev väldigt överrumplad och överraskad men också otroligt glad. Mer konkret betyder det här priset att jag fått en väldig massa uppmärksamhet och fokus de senaste dagarna. Det är så många nuvarande och tidigare elever som grattat och berättat att de tycker att det är välförtjänt. Det känns också som att alla lärarkollegor, skolledning och övrig personal är genuint glada för min skull och att hela skolan sprudlat av glädje de senaste dagarna. Jag hoppas att priset kan innebära att vår fantastiska skola kan få lite mer välförtjänt uppmärksamhet också. Från mitt perspektiv är det verkligen något speciellt vi skapar tillsammans här på skolan.

2. Bakom nomineringen finns skolledning, kollegor och elever. Vad tror du att de särskilt uppskattar med din undervisning och dig som lärare? (Var inte blyg nu. 😉)
– Oj … svårt att svara på utan att känna sig skrytsam. Det finns många duktiga lärare, inte minst här på skolan, som hade gjort sig förtjänta av priset tycker jag. Många av de nedanstående sakerna gäller med all säkerhet dem också.

Men vi utvärderar ju alltid vår undervisning här på skolan så jag vet ju vad mina elever brukar skriva i mina kursutvärderingar. De verkar tycka att jag har genuina ämneskunskaper, att jag kan mina ämnen bra. De verkar gilla att jag själv brinner för mina ämnen och tycker att de är superroliga och intressanta. Vidare verkar de tycka att jag har väl förberedd och genomtänkt undervisning och en bra plan för hur de ska lära sig de här ämnena som många tycker är så svåra. Dessutom verkar de tycka att jag gör mitt allra bästa för att möta upp deras frågor och funderingar, oavsett om frågan är ställd av en elev som kämpar för ett E eller om det är en avancerad fråga som går långt utan för kursens innehåll.

Och vad gäller skolledning och mina kollegor: Jag tror att de uppskattar och ser att jag försöker göra precis det där som många av mina elever skriver i sina utvärderingar.

3… och vad uppskattar du mest hos dem?
– Hos skolledningen uppskattar jag deras driv att hela tiden försöka utveckla och göra den här skolan lite bättre. De försöker också arbeta på ett sätt så att besluten hamnar hos dem som har bäst kunskap att fatta dem. Vi lärare har ett oerhört stort förtroende att driva undervisningen på vårt egna vis efter vår egna professionella övertygelse och förmåga.

Hos mina kollegor är det just drivet att bedriva bra undervisning som jag uppskattar allra mest. Mina närmsta kollegor i det matematik/naturvetenskapliga-ämneslaget är också otroligt hjälpsamma och kunniga. Mottagandet och stödet jag fick från mina kollegor i ämneslaget de första åren som lärare på skolan var förstklassigt – utan dem hade jag inte varit den lärare jag är i dag.

Hos mina elever uppskattar jag deras frågvishet och nyfikenhet. Jag uppskattar viljan de har att arbeta hårt för att klara de mål de har. Jag uppskattar hur otroligt snälla, hjälpsamma och bra de är med varandra. Tillsammans skapar de och vi det vi kallar Europaandan.

4. Varför valde du att bli just fysiklärare?
– Jag hade turen att upprepade gånger halka på olika bananskal som låg upplagda på sådant vis att jag blev det som jag inte visste att jag ville bli. Under gymnasiet väcktes mitt intresse för fysik men jag började egentligen plugga fysik för att jag ville bli meteorolog och då måste man plugga lite ren fysik först.

Väl på universitetet fastande jag för fysiken och fortsatte att plugga det i stället. Sedan så skrev jag mitt examensarbete på universitetet med professor Eva Lindroth som handledare, och hon tyckte att jag gjorde ett bra jobb och ville gärna ha kvar mig som doktorand. Jag började alltså doktorera i fysik och driva forskning, något som absolut inte hade varit planen. Som doktorand är det vanligt att man undervisar (på institutionen man är anställd vid) som en del i sin tjänst. Och det var där jag upptäckte undervisningen. Så när det var dags för mig att söka jobb i samband med disputationen sökte jag många lärarjobb och hade turen att få jobb på Europaskolan.

5. Vilken är din största drivkraft som lärare?
– Det är att få andra personer att förstå just det där som jag tycker är så häftigt med fysiken. Kicken när man lyckas väcka en annan människas intresse för ämnet eller när man lyckas komma med en förklaring så att en annan människa lyckas lösa ett problem den kört fast på är i det närmaste oslagbar.

6. Har fysikundervisningen generellt förändrats sedan du själv gick i skolan – och i så fall hur?
– Inte så mycket. Stommen i den fysiken vi lär oss på gymnasiet är precis densamma nu som för 50 år sedan. Däremot har vi vissa möjligheter som inte fanns då. Det finns tusentals timmar häftig fysik på exempelvis Youtube. Vi har möjligheter att skriva datorprogram och göra realistiska simuleringar av fysikaliska förlopp på ett sätt som inte fanns då.

7. Hur bemöter du frågor du själv aldrig tidigare tänkt på?
– Med största respekt. Det kanske är en av de allra viktigaste principerna jag har som lärare, tycker jag. Alla frågor är värda ett seriöst försök till svar. Oftast kan jag efter lite resonerande svara men ibland måste man ta med sig frågan och fundera några varv. Det händer titt som tätt att vi tar upp intressanta och/eller svåra frågor i ämneslaget. Nästan alltid ryms svaret inom Technicums* fyra väggar.

8. Vilken är den största utmaningen du ställts inför i ditt arbete som fysiklärare?
– Det är att många upplever att fysikämnet är så svårt. Jag brukar raljera lite om att det är först på gymnasiet som man börjar läsa fysik på riktigt. Högstadiefysiken är mer som ett naturorienterande ämne medan det på gymnasiet direkt blir det matematiska problemlösningsämnet som det är på högre nivå. Det är därför väldigt mycket att lära sig i början och det gäller att lägga en solid grund den första terminen på gymnasiet. Som lärare måste man ha respekt för att det upplevs som nytt, svårt och lite skrämmande i början. Det gäller att få eleverna att förstå att det är helt naturligt att det känns så men att de har gott om tid att växa in i ämnet bara de ger ämnet chansen. Men det är inget som kommer gratis, det är mycket arbete att bli en duktig fysiker!

9. Något särskilt minne som sticker ut från din tid på Europaskolan Strängnäs?
– Ja, massor. Naturligtvis har de allra flesta just med relationen till mina elever att göra. Det finns så många personliga möten som varit väldigt känslosamma, men dem vill jag kanske inte skriva om på det här sättet. Sådant som har varit väldigt roligt och annorlunda är alla elever man haft som vunnit fina priser, tagit sig in på välrenommerade sommarforskarskolor och/eller fina universitetsutbildningar. Den kanske allra häftigaste ”bildningsresan” som jag fått vara en del av stod min före detta elev Gabriella Tesfamichael Habtezion för. Efter bara några år i Sverige så blev hon en av de allra skarpaste eleverna på vårt naturvetenskapliga spetsprogram Science. Hon kvalificerade sig till flera olika internationella och nationella sommarforskarskolor och efter studenten har hon gått Tekniksprånget, startat en lokal astronomiförening samtidigt som hon tittat på möjligheterna att starta en sommarforskarskola i sitt hemland Eritrea. Det är otroligt häftigt att få ha varit en liten del i den resan.

10. Hur tror du framtidens fysikundervisning kommer att se ut?
– Ungefär som i dag men lite tillgängligare. Det kommer exempelvis bli lättare och lättare att ta in mätdata av dynamiska förlopp (exempelvis kastade bollar) genom olika appar i mobiltelefoner.

11. Europaskolan Strängnäs elever och lärare har fått många utmärkelser genom åren. Vad tror du det beror på?
– Jag tror att det beror på att hela det här stället samlar både lärare och elever som vill det där lilla extra. Vi är många, både elever och lärare, som är beredda att lägga ned det där extra arbetet som krävs för att göra något riktigt, riktigt bra.

12. Något du vill hälsa till skolledning, kollegor och elever?
– Först och främst ett stort TACK! Hela den här grejen känns överväldigande och väldigt smickrande. Så klart vill jag tacka dem som nominerat mig! Men jag vill också tacka er andra för allt det ni gjort för mig som lärare. Utan en skolledning som trott på mig och satsat på mig på det viset ni faktiskt gjort hade jag inte kunnat göra det här. Utan kollegor som jag får hjälp av, har ständiga diskussioner med och som också brinner för god undervisning hade detta inte gått. Utan elever som varit drivna, intresserade och villiga att göra arbetet så hade det heller inte gått. Ett stort tack alla!

Tack för intervjun, Erik, och återigen grattis till den fantastiska utmärkelsen!
Anna Ström Åhlén

*Technicum är naturvetarnas egen byggnad på Europaskolan Strängnäs stadscampus.
Fotnot: Utöver fysiken undervisar Erik Waltersson även i matematik.

Vill du veta mer?

Läs ytterligare en intervju med Erik Waltersson här, i samband med Europaskolans 25-årsjubileum >
Läs om Ingvar Lindkvistpriset här >
Läs Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande här >  
Läs Eskilstuna-Kurirens intervju med Erik Waltersson här (premiumartikel) >
Läs artikeln i tidningen Skolvärlden här >