Intervju med Lene Parnegård,
före detta elev på Europaskolan Strängnäs
Namn: Lene Parnegård.
Program och klass på Europaskolan Strängnäs: Europaprogrammet.
Avgångsår: 2000.
Jobbar med i dag: Läkare.
Bor: I Luleå.
På fritiden: Är jag helst utomhus. Med tre små barn går den mesta icke-arbetande tiden åt till dem, och fix i hemmet. När barnen somnat kan det bli promenad, cykling eller skidåkning med hundarna. Nån gång i veckan hinner jag träffa vänner också.
Bästa film: Waking Ned Divine.
Bästa bok: Rosens namn av Umberto Eco.
Motto: ”Det är aldrig för sent att ge upp så det kan vi lika gärna göra någon annan gång” (H. Rosling) och ”Skojar du så blir det ofta roligare om det är kul” (S. Weinborn).
Hej Lene!
1. När gick du på Europaskolan Strängnäs och vad läste du för program?
– I slutet av 90-talet. Europaprogrammet initialt men jag bytte senare tredjespråk mot matematik så i slutändan blev det ett specialutformat program.
2. Varför valde du just Europaskolan Strängnäs?
– På den tiden ville jag gärna arbeta med någon typ av fredsbevarande eller konflikthanterande arbete. Europaskolan verkade kunna erbjuda en bra grund att bygga vidare på. Det verkade dessutom trevligt och låg geografiskt nära mitt hem.
3. Vad gjorde du efter gymnasiet?
– Komvux för att läsa upp betygen lite för att sedan bygga vidare mot min diplomatdröm. Därefter arbetade jag för att finansiera resor, reste en del. Blev sen sugen på att läsa civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi i stället och gick därför tekniskt basår i Norrköping. Väl där kände jag att biologin var miljoner gånger roligare än tekniken. Kom på att läkare skulle jag ju bli. Kom in på läkarprogrammet i Århus i Danmark. Tackade av nån underlig anledning nej (tror det var nån kärlek inblandad). Kom inte in i Sverige som jag hade hoppats. Blev lite ledsen. Bestämde mig för att då börja på Medicinsk biologiprogrammet i Linköping i stället, eftersom utbildningen i början ändå var snarlik den på läkarutbildningen. Jag kom in på läkarprogrammet i Umeå året därpå och fick tillgodoräkna mig cellbiologin så jag hoppade upp en kurs direkt. Efter studierna reste jag lite och sedan flyttade jag till Luleå och påbörjade allmäntjänstgöring på Sunderby sjukhus. Sedan specialisttjänstgöring inom oftalmologi (ögon).
4. Vad gör du i dag?
– Arbetar som läkare på ögonkliniken, Sunderby sjukhus.
5. Hur minns du din tid på Europaskolan Strängnäs?
– Härliga tider. Utvecklande. Ibland arbetsamt, oftast kul.
6. Något särskilt minne som sticker ut?
– Bildningsresorna. Allt arbete inför dem gjorde varje stopp minnesvärt. De små böckerna vi gjorde inför varje resa användes verkligen. Vårarna med bad från Ångbåtsbryggan på rasterna. Hur vi liftade från gympan på Tosteröskolan och hur pinsamt det var när en av lärarna stannade och frågade om vi verkligen fick lifta för våra föräldrar. Hur vi fikade och pluggade på ”Vrån”. Hur vi växte upp, mognade och skrattade tillsammans. Studenten, hur jag sprang ut. Lycklig, stolt, förväntansfull.
7. Vad har tiden på gymnasiet betytt för din framtid?
– Enormt mycket. Grunden att bygga vidare på blev bredare och stabilare då. Jag stärktes också i min tro på att värdesätta mellanmänskliga relationer i alla situationer.
8. Vad skulle du vilja ge för råd till nya elever som ska börja på Europaskolan?
– Språk är aldrig fel. Satsa högt! Var inte rädd för att ångra dig eller tänka om, eller misslyckas. Alla misslyckas. Det ingår i att lära sig. Det är i livets alla uppförsbackar man får den hårdaste träningen. Var hygglig mot andra, och dig själv, så kommer resan genom livet att bli roligare. Att vara artig och trevlig tar en långt.